The story of my life

Jag flyttade ifrån Skövde pga av kärlek och jag flyttar tillbaka till Skövde pga kärlek, hur sjukt är inte det? Jag trodde själv aldrig att det skulle hända. Jag är dock så jävla mer rädd denna gång. Då hade jag ingenting att förlora, nu har jag mitt underbara liv att förlora. Mina bästaste bästa vänner, hur fan ska jag kunna överleva utan dem? Dem som har tagit hand om mig sen dag 1 och sett mig utvecklats till den gladaste människan på jorden (enligt mig) Hur fan ska jag kunna ha dem 4 timmar ifrån mig när jag annars bara brukar gå 5 minuter för att få träffa dem? De som har funnits där för mig sen dag 1, oavsett om jag grät mig till sömns eller skrattade mig till sömns med dem. De som inte dömde mig för vem jag hade varit eller vad jag hade gjort, utan älskade mig för den människan jag var/är. Jag kommer aldrig nånsin kunna förstå hur lyckligt lottad jag är som träffade er, ni är mitt allt och jag kommer aldrig att vara hel utan er.
 
Vi ska alltid ha varandra.
 
Lund? Hur mycket älskar jag inte denna stad? Jag tror eller vet att det knappt går att beskriva för er som inte har bott här och har andats denna luft. För vad jag än skriver så kommer det aldrig någonsin ge rättvisa åt den här staden. Jag är hundra procent allvarlig när jag säger att jag haft mina bästa stunder här, i alla kategorier. Jag har levt loppan och för det är jag förevigt tacksam. Malmö första året, huset i Lund med alla grabbarna (sjukaste, roligaste, festligaste, mysigaste tiden i mitt liv), sambolivet i Lund. Inget kan slå det, än så länge...
 
Är jag då redo för att flytta ifrån mitt Lund? Inte ett skvatt. Jag är inte klar med att kunna festa en måndag, tisdag, onsdag, torsdag you name it. Träffa nya människor varje kväll. Sola på playan. Stand up varje torsdag på prickprick. Välja mellan 30 restauranger när man ska ut och äta. Spontaniteten i sin bästa form. Leka lekar med alla insparkare på våren/hösten. Alla korridorsfester med flera hundra människor. Se och träffa nya människor varje dag. Äh, jag orkar inte ens fortsätta för min lista hade kunnat fortsätta i evigheter.
 
Thats how we roll: http://www.youtube.com/watch?v=EYsI0ckhJ0I
 
Men vad gör man inte för kärleken?
 
 
"When I came to Lund I saw how people party, I told to my self what the fuck? All day, all night. What the fuck?"
 
Jag älskar dig Lund, nu och för alltid. Jag älskar er mina vänner, nu och för alltid.
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0